Upplev våtmarken i sommar, i din egen takt, under guidning av konstnärerna Ida Isak och Anna!

 
Att våtmarker är viktiga för klimatet och miljön, det vet vi. Med 24,6% av landets yta och 2 miljoner hektar våtmarker har Norrbottens län en tredjedel av Sveriges våtmarksareal. Skulle vi återställa våra våtmarker i högre takt skulle vi generera betydlig positiv påverkan på klimatet. 

Vi har, genom det tidigare projektet “Upptäck våtmarken” erbjudit  deltagare från hela länet att lära sig mer om klimatnyttan med att bevara och återställa våtmarker och de har aktivt fått lära sig att plugga diken.

Nu är det alltså dags igen men den här gången med en liten spännande twist! Nu ska vi ut och njuta av vad våtmarken har att erbjuda i form av konstnärliga uttryck. Det här kan du göra i din egen takt, på egen hand, genom ett hemskickat konstnärskit och tydliga instruktioner för hur detta går till. Allt under ledning av konstnärerna Ida Isak Westerberg och Anna Classon. 

Så här går det till:
1. Temat är vävning och fotografi. Deltagande är gratis och vi har begränsat antal ”konstnärs-kit” så först till kvar gäller. Det passar alla åldrar och du anmäler dig här. Se till att skriva korrekta kontaktuppgifter. 2. Du får sedan ett ”konstnärs-kit” hemskickat med tydliga instruktioner hur du går till väga. Instruktionerna hittar du också på Instagram kontot workshop_upplev_vatmarken.

3. Därefter letar du upp närmsta våtmark och genomför uppdraget.
4. När du är klar fotar du dina alster och mejlar dessa till Anna och Ida Isak via, ommyrenkundetala@gmail.com. Är filerna för stora kan du använda westransfer.com.
5. Konstverken kommer sedan att sammanställas och visas som ett digitalt vernissage via Instagram kontot: workshop_upplev_vatmarken.
6. Anna och Ida Isak kommer följaktligen att hålla i en 
föreläsning till hösten där de berättar mer om projektet, resultaten och deras samarbete med Galleri Syster. 


Mer om Ida Isak och Anna:

Ida Isak Westerberg är utbildad på Handarbetets vänner inom vävning och konstsömnad och är sedan hösten 2018 bosatt och verksam i Älvsbyn, Norrbotten. Westerberg skapar taktila skulpturala vävar och föremål som tillmötesgår mänskliga behov. Genom att använda traditionella textila tekniker och hållbara material söker Westerberg nya uttryck som går utanför det förväntade. Westerberg vill bryta mot förväntningar på hur en vävteknik bör användas och se ut och på det sättet väcka frågeställningar hos åskådaren som kanske inte fanns där innan. Westerberg vill få de som känner sig annorlunda att känna sig hemma, jag vill tilltala dem som känner att det traditionella skaver. Westerberg är aktuell med workshops inom textil lagning, naturlig färgning och vävning samt medverkar som mentor i mentorsprogrammet Myter och verkligheter – En lesbisk odyssé.

Anna Classon är utbildad fotograf och konstnär med en kandidatexamen i fotografi från Högskolan för fotografi och en masterexamen i konst från Konstfack, verksam och bosatt i Stockholm. Classon’s verk kretsar kring olika aspekter av blick, fotografi, upprepning och identitet. Classon tar ofta utgångspunkt i idén om att vi gemensamt lär oss både vad, men också hur vi ska se. I Classons arbeten utforskar hon olika sätt att ifrågasätta dessa förväntningar och föreställningar. I utställningssituationer använder Classon sig av ett brett spektrum av medier, såsom fotografi, video, text och objekt.

>> Vad kostar det? Deltagande är gratis och enda kravet är att du bor inom länets gränser.
>> Hur anmäler jag mig? Anmälan gör du genom att klicka här. Sista datum 1/8. Begränsat antal delatagare så först till kvar gäller. 
>> Frågor? Vänligen mejla ommyrenkundetala@gmail.com

 

Gillade du det här? Dela med dig:
Publicerat i Biologisk mångfald, Klimat, Kretsar, Okategoriserade, Våtmark | Kommentarer inaktiverade för Upplev våtmarken i sommar, i din egen takt, under guidning av konstnärerna Ida Isak och Anna!

Hjälp till och rapportera invasiva arter!


Norrbotten har ett gynnsamt läge när det gäller invasiva främmande arter/IAS, jämfört med andra län i Sverige. På grund av vårt nordliga läge och klimat har vi inte fått in så många IAS till länet. Än… Med den pågående klimatförändringen kan vi förvänta oss att fler IAS kommer att knacka på vår dörr i framtiden.

I dagsläget har vi sju växt- och djurarter i länet som ska bekämpas enligt EU, samt ett antal andra IAS som också påverkar eller kommer att påverka den biologiska mångfalden kraftigt om de inte bekämpas.

Kunskapen om var arterna finns i länet är i dagsläget bristfällig, om man granskar Artportalen dit fynd rapporteras digitalt. Vi vet dock att det finns många fler lokaler för de flesta av arterna än vad som syns där. Har vi inte kunskap om var arterna finns så kan vi inte bekämpa dem.

Länsstyrelsen hoppas därför att alla ni som är ute i skog och mark och hittar en invasiv främmande art rapporterar in detta!

I första hand ska du rapportera fynden till:

www.invasivaarter.nu

Fynd som rapporteras här kommer att hamna i Artportalen efter verifiering av Artdatabanken om det behövs. Här behöver du lägga in ett foto av artfyndet också.

I andra hand, om du inte har möjlighet att själv lägga in fynden där, kan du skicka uppgifter om fyndet till Länsstyrelsen:

invasivaarter.norrbotten@lansstyrelsen.se

De arter som Länsstyrelsen önskar få in så många fynduppgifter som möjligt av är dels de arter som ska bekämpas enligt EU:

– Jättebalsamin

– Jätteloka och Tromsöloka

– Smal vattenpest

– Bisam

– Ullhandskrabba

– Mårdhund, rapporteras direkt till Jägareförbundets tipstelefon: 070–3399326

Dessutom finns det några invasiva främmande arter som inte är med på EU:s lista men som vi också behöver få mer kunskap om var de finns i länet:

– Blomsterlupin

– Sandlupin

– Vresros

– Vanlig vattenpest

Har ni frågor kring detta så är det bara att höra av er till oss som är kontaktpersoner på Länsstyrelsen för IAS:

Lena Bondestad, 010-225 52 48, lena.bondestad@lansstyrelsen.se
Sara Byrsten, 010-225 56 91 sara.byrsten@lansstyrelsen.se

 

Gillade du det här? Dela med dig:
Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Hjälp till och rapportera invasiva arter!

Sveaskog respekterar inte samernas nej!

Sveaskog vill åter igen avverka en skog som samebyn har sagt nej för avverkning vid tidigare samråd. En flerskiktad skog med gott om renbete och höga natuvärden! Det är det här ni kallar hänsyn och hållbarhet? Nedan kan ni läsa vårt brev till Sveaskogs representanter.


Bästa Jenny, Anette och Fredrik,

vid samrådet 2019 sade Maskaure sameby ”Nej” till Sveaskogs planer att avverka naturskogen på östra stranden av sjön Siebdniesjavrrie, inom byns renbetesmarker. Koordinater: N 7298765; E 631391 (Sweref 99).

Det gäller en 105 hektar stor olikåldrig, flerskiktad, hänglavsrik barrblandskog med gott om död ved. Många av granarna är mycket rika på mörka hänglavar, främst manlav, den mest betydelsefulla hänglaven som vinterföda för renarna när marklaven är oåtkomlig.

Skogen är därför viktig renbetesmark och håller dessutom höga naturvärden. Se bildalbum.

Bland rödlistade arter noterades: Rynkskinn (VU), Granticka (NT), Ullticka (NT), och Garnlav (NT). Det finns tveklöst betydligt flera arter. Skogen är även revir för tretåig hackspett (NT) och tillhåll för tjäder. Båda ingår i EU:s Fågeldirektiv.

Naturskogen vid Siebdniesjavrrie är en av flera skogar i Maskaures samebys renbetesland som Sveaskog trixar med för att komma åt.

Som nämnt ingick skogen vid samrådet 2019. Samebyn sade då nej till avverkning med motiveringen viktig renbetesmark. Men Sveaskog respekterar inte samernas nej. Bolaget har bara flyttat skogen till gruppen ”Taktisk planering”, alltså skogar man vill avverka längre fram.

Nu vill Sveaskog bryta en ca 700 meter lång väg mitt in i skogen.
Sveaskog tänker ta vad man vill ha.

Är detta respekt och samverkan på lika villkor?

Vänligen

Leif Lundberg, Maskaure samebyn
Johanna Nilsson, medlem i Naturskyddsföreningen i Luleå
Marcus Lidström, ordf. Naturskyddsföreningen Norrbotten
Björn Mildh, medlem i Naturskyddsföreningen, medlem i Naturskyddsföreningen i Luleå

 
 
 
 

Gillade du det här? Dela med dig:
Publicerat i Arjeplog, Arvidsjaur, Biologisk mångfald, Framtiden i våra händer, Länsförbundet, Okategoriserade, Renbetesmark, Samebyar, Samråd, Skog | Kommentarer inaktiverade för Sveaskog respekterar inte samernas nej!

Baksidan av de vackra formuleringarna om hållbart skogsbruk!

Statens eget skogsbolag lever inte upp till de vackra formuleringarna om hållbart skogsbruk i sin hållbarhetsredovisning. Det visar Sveaskogs agerande gentemot samebyar och dess hårdhänta skogsbruk i norra Sverige.


Den nybrutna vägen genom gammal naturskog med höga naturvärden på Gijmiesgielas. Ett exempel på Sveaskogs brutala skogsbruk i Maskaure samebys renbetesmarker. Foto: Björn Mildh

Sveaskog äger stora arealer skogsmark i Lappland som rennäringen nyttjar för bete åt sina renar. Den huvudsakliga födan för renarna – lavar och hänglavar – är växtlighet som kräver orörd eller försiktigt brukad skog för att kunna växa.

Konventionellt skogsbruk med slutavverkning, markberedning och plantering innebär att det mesta av betet för renarna försvinner för decennier framöver. En försäljning av skogsmark som samebyarna nyttjar för sitt renbete innebär i praktiken också att stora delar av renbetet försvinner. Köparen finansierar i regel markaffären genom att avverka i den nyinköpta skogen, precis som på andra håll i Sverige.

Sveaskog hävdar att man agerar som markägare och bedriver sitt skogsbruk i samverkan med och med hänsyn till samebyar som nyttjar bolagets marker för sitt renbete. Det är inget annat än vackra ord utan betydelse från Sveaskogs sida. Låt oss berätta om ett av flera exempel på detta:

Maskaure sameby i Arjeplogs kommun sade vid senaste samrådet med Sveaskog nej till bolagets totalt 17 planerade avverkningar inom samebyns renbetesmarker.

Skälet var att man har en ständigt ökande brist på renbete och särskilt vinterbete. Marklavbetet har minskat med 70 procent sedan mitten av 1950-talet enligt Skogsstyrelsen och hänglavskogarna är redan avverkade. Renarna svälter helt enkelt.

Det går inte att bedriva rennäring utan betesmark, trots att rennäringen är klassad som riksintresse. Av samma skäl protesterade Maskaure sameby offentligt mot Sveaskogs fortsatta försäljning av skogsmark. Bolaget har redan sålt 9370 hektar runt Maskaure sameby.

Vi är väl medvetna om att Sveaskog har ägaren statens uppdrag att sälja tio procent av sitt skogsinnehav. Men det är bolaget själv och inte politikerna som väljer vilken mark man ska sälja.

Låt oss ge ett annat exempel på hur Sveaskog brukar sina marker med enbart penningen som ledstjärna:

Flera av områdena runt Maskaure sameby som Sveaskog vill avverka är rena hänsynsytor som lämnats vid tidigare avverkningar. Det är till exempel kantzoner, smala skogsremsor och skog som omger en renhage. Flera av dessa områden är dessutom redan omgivna av hyggen.

Det är 2020 och skogsbruket i såväl Sverige som Centraleuropa kan blicka tillbaka på flera år av extremt väder, omfattande träddöd och skadeangrepp och på det en Rödlista där ännu fler arter som bland annat är beroende av våra skogar är uppsatta.

Det är därför hög tid att lyfta fram att statens och skattebetalarnas eget skogsbolag säger en sak och gör en annan. Sveaskog visar upp en etiskt oklanderlig fasad, men låter bakom kulisserna pengarna gå före både naturhänsyn och etik.

Alltmedan staten tackar för utfört arbete – läs aktieutdelningen – och berömmer Sveaskog för deras nymålade fasad.

Leif Lundberg, Maskaure sameby

Johanna Nilsson, medlem i Naturskyddsföreningen i Luleå

Marcus Lidström, ordförande, Länsförbundet Norrbotten

Björn Mildh, medlem i Naturskyddsföreningen

Gillade du det här? Dela med dig:
Publicerat i Biologisk mångfald, Okategoriserade, Skog, Sveaskog | Kommentarer inaktiverade för Baksidan av de vackra formuleringarna om hållbart skogsbruk!

Kan man äta myror?

Naturskyddsföreningen i Norrbottens län, Studiefrämjandet, Mestadels Ute och Vildakidz presenterar “Kan man äta myror?”. Projektet är finansierat av Svenska Postkodstiftelsen och går av stapeln i 4 orter i Norrbottens län, Kiruna, Pajala, Älvsbyn och Piteå.

 

 

Människans kontakt med naturen har minskat dramatiskt de senaste hundra åren. Samtidigt bidrar positiva upplevelser av naturen till en känsla att naturen är värd att bevara. I detta projekt vill Naturskyddsföreningen i Norrbottens län nå människor med begränsad erfarenhet av att vistas i naturen. Syftet är att deltagarna – genom nya erfarenheter och kunskaper – ska känna sig trygga med att vistas i skogen. 

Därför erbjuder vi nu på 4 platser i Norrbottens län möjligheten att under 24 timmar lära sig att överleva i naturen. Det blir ett fullspäckat program där deltagarna, tillsammans med  Mestadels Utes överlevnadsguider, bla får lära sig att göra vindskydd, hitta ätbara växter, första hjälpen, eldtekniker och annat som är bra att kunna för att klara sig i vildmarken.

Var?
Kiruna 3 augusti start kl 10.00
Pajala 5 augusti start kl 10.00
Älvsbyn 7 augusti start kl 10.00​
Piteå 9 augusti start kl 10.00

OBS! Mötesplats kommer att delges via mejl till de anmälda deltagarna. 

Anmälan?
Klicka på länken här för att ta dig till anmälningsformuläret.
Vid frågor, vänligen kontakta johanna.nilsson@naturskyddsforeningen.se, 073-840 27 89


Projektet är finansierat av Postkodstiftelsen. Samarrangörer är Mestadels Ute, Studiefrämjandet, Naturskyddsföreningen Norrbotten samt Vildakidz
  
 
 
 

 

 

Gillade du det här? Dela med dig:
Publicerat i Älvsbyn, Biologisk mångfald, Framtiden, Framtiden i våra händer, Kiruna, Okategoriserade, Pajala, Piteå | Kommentarer inaktiverade för Kan man äta myror?